Igårnatt upptäckte jag 4 kisspölar i köket, blev en aning irriterad då ingen av hundarna kissar inne längre. Men senare på förmiddagen så hade Portly kissat en rejäl pöl inne igen, denna gången visade det sig vara blod i :( Så elak jag kände mig, stackarn. Ringde mamma för rådfrågning och otur som vi hade så hade telefontiden till veterinären precis slutat när detta hände. Skulle då få vänta tills kl 14 innan jag kunde ringa. Så jag åkte ut till mamma för att fördriva tiden och pojkarna skulle få aktiveras så gott det gick. 

 

Under dagen sen så droppade det lite blod då och då från Portly, och det var svårt att avgöra om det ens kom något kiss när han försökte kissa. Vid 14 ringde jag till veterinären och sa som det var och att vi misstänkte urinvägsinfektion. Otur igen hade de ingen tid igår, så fick en tid idag kl 9.15. Blev beodrad att försöka hålla honom så han inte hade kissat innan vi kom dit, så vi kunde lämna urinprov på morgonurinet. Under promenaden sen igår på eftermiddagen så syntes det tydligt att han försökte få ut kiss med det kom iget :/ stackare!

 

Tillslut vid 19 tiden så kom det lite, tur så hans blåsa inte skulle bli helt fullspräckt under natten.. Natten har gått bra o han kissade inget inne, väl på morgonen tyckte de båda det var konstigt att vi inte skulle gå ut som vanligt. Men låg snällt kvar i sängen tillsammans med mig tills 7.30. Vid 8.00 kom farfar och hämtade oss, och vi fick bära ut Portly till bilen så han inte skulle kissa på vägen dit.

 

Väl där så fick vi en plasttallrik som han skulle kissa i. Shit hur ska detta gå tänkte jag? Men eftersom han var så pass kissnödig då så gick det galant. Han var jätteduktig inne hos veterinären, även när de tog tempen i rumpan, inte så uppskattat men så duktig han var! Ingen feber, allmäntillståndet är ju som vanligt så han är pigg i övrigt. Men det visade sig blod i urinet även idag, och de konstaterade att det var urinvägsinfektion han har. Fick recept på medicin och några andra tuggtabletter som skulle hjälpa. Skulle han inte bli bättre så får vi åka in för att röntga och utreda det mer. Men en sak i taget :) Jag är glad att det inte visade sig o vara mer allvarligt. Man blir ju alltid orolig när det gäller sina små älsklingar!

 

Nu är vi hemma och har lyckats få i honom medicinen med hjälp av prickig korv :) duktig han är! Så nu håller vi alla tummar för att han ska bli bättre!