Jag blev förälskad för första gången i en kille som var 2 år äldre än mig. Jag var själv 13 år, och hela mitt liv vändes upp&ner för denna person. Vi träffades på Nässjös ungdomsgård Pinnen, som det hette. Första gången jag såg honom så togs jag med storm, och hans charm tog mig bort från verkligheten. Redan efter ett par gånger vi träffats så blev vi tillsammans, den 1 okt 2006. Bara någon månad efter vi blev tillsammans så berättar han att hans mamma ska flytta, och att han måste följa med. & då började min mardröm. Han flyttade ifrån mig, 60 mil ifrån lilla Nässjö. Till en början gick det bra. Tills på nyårsafton, då jag får reda på att han blivit tillsammans med en annan tjej - samtidigt som mig. Denna tjej blir han även förlovad med och lämnar mig här. Men jag som var blind och kär, släppte honom inte. Den 29 april 2007 kommer han tillbaka till mig. Lyckligare än någonsin för att ha fått tillbaka min kärlek. Men lycklig fick jag inte vara länge vill jag lova.. & för att göra saken ännu mer hemskare, så tog denna kille min oskuld.

Så en måndag, när jag egentligen skulle åka till honom, men blev sjuk, hörde han inte av sig mer. Fick senare veta att samma måndag, som jag skulle komma på, hade han haft sex med en annan tjej. Lämnade mig och blev tillsammans med henne. Jag gav mig inte. Hade sex med honom när han var tillsammans med henne, i ihop om att han skulle ta tillbaka mig. Vilket han inte gjorde..

Men efter att även jag gjort saker jag ångrar och han sårat mig, och med sin charm vunnit tillbaka mig. Så kom det till nästa nyår, då det skulle bli 2008. Då han hade flyttat tillbaka till sin mamma, 60 mil ifrån mig. Så piercade jag min tunga utan mina föräldrars tillåtelse. Kom hem och blev påkommen, och mitt uppe i min allra trotsigaste ålder, och största bråket med mina föräldrar någonsin. Så sätter jag mig på tåget och rymmer 60 mil ifrån lilla Nässjö. När jag är framme får jag direkt kontakta polisen och min pappa sätter sig i bilen och åker 60 mil för att hämta mig..

Efteråt. Ja, då gjorde han det igen. Så då avslutade jag mitt kapitel med honom föralltid!

Vi alla har haft sin första kärlek, vare sig den var helt underbar, eller ett rent helvete. Jag hatar denna människa över hela mitt svarta hjärta! Jag är glad att detta är över, och att det nu är 4 årsen, att jag är så gott som vuxen - och lever ett helt underbart, ÄKTA liv med min älskade Andreas! Jag har inte bråkat med min pappa sedan dess, och hoppas för guds skull att det inte blir så igen. Andreas må inte vara min första kärlek - men han är min största! ♥