Vecka 20

Redan gått in i vecka 20, alltså är det 20 kvar. Helt otroligt! Veckorna bara springer förbi, det känns liksom fortfarade som det var nyss vi berättade för våra föräldrar efter första ultraljudet i vecka 12.. Helt galet vad tiden går! Snart har vi vår bebis i famnen ♥
 
Bebis:
Ditt barn är 14-16 cm långt från huvud till stjärt och väger ca 350g. Barnet växer snabbt nu! Nu kan barnet känna igen din röst. Utvecklingen av sinnesorganen kommer nu - hörsel, syn, känsel, smak och lukt. Om det är en flicka så finns det redan ca två miljoner ägganlag i äggstockarna.
 
 
Mamma:
Du är nu halvvägs i graviditeten. Barnet rör sig mer och mer och du kan ibland tom se rörelserna utanpå magen. Magen skjuts fram av att livmodern växer. På en del mammor kan naveln puta ut. Det kan vara dags att börja titta efter en barnvagn som passar dina behov. Köp en bra bok där du och din partner kan läsa om barnet och dess tillväxt men även om föräldraskapet. Du kommer nu få ett moderskapsintyg från din barnmorska som du skickar till försäkringskassan.
 
Pappa:
Halvvägs in i graviditeten är det möjligt att urskilja barnets rörelser under huden. Du kanske börjar fundera på om det är en pojke eller en flicka? Börja gärna planera för mödravårdscentralens föräldrautbildning.
 
 
Såhär känner jag:
Som jag skrev igår efter ultraljudet så är jag förvårnad över hur stor bebisen egentligen har blivit. Jag hade fortfarande bara en bild av hur liten den var på första ultraljudet, en 2 centimeters liten sprattel-bebis! Nu är den redan 14-16 cm lång! Det dröjer inte många veckor innan den är hälften så stor som en nyfödd bebis. Så det går fort. Barnvagnen har vi redan köpt, och vi planerar nu in en resa till Ullared efter lönen. Förmodligen första helgen i april. Ska bli så roligt! Därefter får nog möblerna komma efter hand när vi känner att vi har tid och råd för dom. Fick en tid hos BM den 22/3 och då hoppas jag på att få moderskapsintyget så jag kan söka havandeskapspenning. I övrigt så känner jag mig redan piggare efter att ha börjat med järntabletterna. Jag tänker även mycket mer på min vila och hur jag lägger upp dagarna. Så jag hoppas att jag ska klara av att jobba de 2,5 månaderna som är kvar!


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0