En dag i taget
Under min resa, som än inte hunnit bli så lång, har jag redan haft många nedgångar. Och det kommer man att ha! Det kommer dagar då man känner att allting är skit, att hur mycket man än tränar - så är det inte tillräckligt. Det kommer dom dagarna, man kommer inte undan dom. Men det kommer också de dagar då man känner sig rikitgt stolt, då man känner att man verkligen kommer klara detta. Det är ingen enkel resa. Men man måste ha tron på sig själv att man kommer nå sina mål.
Jag har nu haft väldigt många nedgångar. Det har rent ut sagt känts uselt! Och ena sekunden är jag livrädd för att ställa mig på vägen, jag vill inte att invänings-dagen kommer alls. Men andra sekunden så "ger jag mig själv en spark i röven" och kör ännu hårdare för att ge mig f*n på att klara mitt mål! Det går som en berg- och dalbana , hela tiden!
Men man måste ta en dag i taget. Annars funkar det inte. Har du en pissdag - det kommer en ny dag imorgon, med nya tag och nya motgångar. Igår var jag skitdepp över allt, men tillslut så frågade jag mig själv "vad f*n håller jag på med?" och gick ner och drog fram min crosstrainer. Idag är det helt annat. Idag känner jag mig bara allmänt trött och seg. Så då har jag inte ens gått ner för trappan och kört ett hemmapass.. Men det gör att jag blir mer taggad för att prestera bättre på gymmet ikväll!
Man kan inte köra sönder sig. & man kan inte heller låta bli. Gör det i din egna takt, men ge inte upp! Visar det inte som förväntat på vågen, kämpa hårdare! Deppa inte ihop. Det kommer man att göra, många gånger, och man blir så besviken. Men ska det göra så du missar denna fantastiska glädje när du klarat ditt delmål? Jag gick ner 0.8 kg på två veckor, jag var jättebesviken. Men nu, efter ytterligare 1 vecka, så känner jag mig bara ännu mer taggad för att prestera bättre. Klarar jag inte mitt delmål, så kommer jag åtminstonde vara i närheten & då kämpar jag bara mer!
Kommentarer
Trackback
